På våren 1956 bildades Tranemo Sportfiskeklubb av några entusiastiska sportfiskare. 1958 skaffade klubben ett eget vatten, Klarsjön. Det planterades in laxöring, bäckröding och regnbåge. Vid den här tidpunkten var medlemsantalet 14 personer. Ytterligare ett år gick och man arrenderade en klubbstuga och mer fiskevatten. 1969 bildades en Ekonomisk förening och medlemsantalet uppgick till 18 personer. 14 år senare, den 12 juni 1983 invigdes Kroksjöns Fiskecamp. Sedan har det bara rullat på … 1983 låter inte som det var så länge sedan, men hmmm, kära vänner det är 27 år sedan. Går vi ytterligare 28 år bakåt i tiden hamnar vi på startåret 1956. Det är alltså 55 år sedan klubben startades – en aktningsvärd ålder på vår fiskeklubb. Dags för 55 års jubileum. Det finns fortfarande medlemmar i klubben som har varit med sedan starten. För varje år som gått har medlemsantalet ökat och nu är det enligt medlemsmatrikeln uppe i 68 personer samt 2 provmedlemmar. Och dessutom ett antal medlemmar i ungdomssektionen. Jubileet firades i samband med en resa till Helsingfors, torsdagen den 2 juni till lördagen den 4 juni. Nästan prick kl 9.00 på torsdagen var alla 57 resenärer, dvs medlemmar och respektive, samt busschauffören Dan instuvade i bussen från Kjellgrens i Tranemo och på väg till Stockholm/Helsingfors. Strålande solsken och lugnt väder. Skönt med tanke på oss som kan bli både åk- och sjösjuka. Ja, tro det eller ej, men vi är några stycken som älskar vatten och fiske, men ändå har lite problem med gungande bussar och gungande hav. Vår ordförande Göran Eksberg hade planerat lite aktiviteter på bussen i form av rebusar och tankenötter. Mycket trevligt! Vi sjöng även en helt underbar visa med text av Göran om TSFKs 55-års firande. Vi fick även höra några historier, mer eller mindre rumsrena, ha ha! Dessutom hurrades det och räcktes över en present till Joakim Davidsson, som nyligen blivit 30 år. Välkommen in i vuxenvärlden! Vi hann även med en liten bensträckare med rosévin och popcorn. Lunchen avnjöts på Stavsjö Café och Wärdshus. Helt suverän service. Vi kom flera busslaster samtidigt. Men det gick snabbt och maten var god. Färden fortsatte mot Stockholm och vi var framme vid färjeläget i god tid för avfärd med Viking Line mot Helsingfors. Det är skönt att åka med en bussresa. Man behöver inte tänka på så mycket. Vår busschaufför ”checkade” in oss, så det var bara att sitta kvar i bussen, så fick vi våra biljetter tillika nyckel till våra hytter. Så med detta i handen, var det bara att kliva ombord. Det första jag gjorde när jag kommit in i hytten, var att kolla sängen. Har väldigt svårt att sova i en för hård säng. Men den var helt ok. Wow, de har till och med säkerhetsbälte i sängen. Mycket bra vid kraftig sjögång. Ja, ja jag förstår ju att det är för att hålla täcke på plats när man fäller upp sängen mot väggen, men erkänn, tanken är inte helt fel… Nästa tid att hålla koll på, var 17.00 då vi avnjöt ett fantastiskt Smörgåsbord på Restaurang Viking Buffé. I övrigt var kvällen fri för bastu, shopping och dans. Det är en ganska stor båt, men eftersom vi var 57 personer var chansen stor att man träffade på någon annan i sällskapet – i shoppingen, bastun eller i någon av barerna på båten. Själv hamnade jag, Maria och Lollo Höök i deras hytt och kollade in whisky sortimentet och pratade lite om livets berg- och dalbana. Sen gick vi vidare till Fun Club där vi fann några andra från fiskeklubben. Även om kvällen blev sen för mig och några fler kunde ingen missa frukosten på fredag morgon. Här fanns allt att välja mellan. 10.30 var det inplanerat en guidad busstur i Helsingfors. Buss och chaufför hade vi själva med oss, så det var bara att hyra en guide. Mycket trevligt. Det finns 3 platser som är extra värt att nämna där vi stannade till. Det är först och främst Tempelplatsens kyrka, som är inspräng i berget. Kyrkan är från 1969 och endast delvis synlig ovan jord. Det som syns ovanför ytan är en enorm kupol vars centraldel är i koppar medan ytterkanten är gjord av glas. När vi besökte kyrkan höll några musiker på att ta fram sina instrument. Vi hade gärna stannat och lyssnat. Akustiken i kyrkan är suverän. Ljudrummet är perfekt för kör och orkestermusik eller bara orgel eller piano. Men vi hade fler sevärdigheter att besöka så vi åkte vidare. Nummer två i ordningen är Sibelius monumentet. Jean Sibelius (1865-1957) är den finska musikhistoriens främsta tonsättare. Sibeliussällskapet utlyste i början av 60-talet en tävling som vanns av Eila Hiltunen med förslaget Passio Musicae. Publiciteten var enorm. Under den här tiden var det vanligt att man ställde den abstrakta och den föreställande konsten mot varandra, och även Sibeliusmonumentets abstrakta utformning utsattes för livlig diskussion. Situationen löstes genom att ett porträtthuvud av Sibelius kombinerades med monumentet. Monumentets rumsliga dimensioner, gör det möjligt för besökaren att gå inne i skulpturen, och ekot och ljuden som uppstår i håligheterna gör det till ett unikt konstverk. Betraktat på avstånd smälter monumentet ihop med skogens vägg av träd och de skrovliga klipporna. Naturintrycken i Sibelius musik har fått ett visuellt uttryck i monumentet. Monumentet avtäcktes 1967. Materialet är syrabeständiga stålrör. Verket är 8,5m högt, 10,5m långt, 6,5m djupt och har över 600 rör. Verket väger 24 ton. Den tredje sevärdigheten jag vill nämna är Helsingfors domkyrka som är ett av Helsingfors största landmärken. Den är belägen i centrala Helsingfors vid Senatstorget. Kyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och arkitekt var Carl Ludvig Engel. Tidigare hette kyrkan Nikolajkyrkan och senare Storkyrkan, i vardagsspråk också Senatskyrkan. Kyrkan är 62 meter hög. Efter rundturen var det Helsingfors på egen hand. Första stoppet för alla var nog Saluhallen vid kajen. Åh, vilka härliga synintryck och vilken härlig doft all mat spred i Saluhallen. De flesta passade nog på att äta sin lunch på någon av de många restauranger som finns i Helsingfors. Själv åt jag en helt fantastisk fisksoppa med rostat rågbröd. Sedan gick jag, Elisabet Örnemark och Kerstin Axell ut på en shoppingrunda. Man kan konstatera att vi i Sjuhärad är ganska bortskämda med låga priser … eller så var det ovanligt dyrt i Helsingfors. Det blev inget handlat för min del, bara fönstershopping. Jag och Kerstin försökte hjälpa Elisabet att hitta en väska. Vi hittade massor av väskor som var ursnygga, och det var även prislapparna! Mellan 4 000 och 5 000 kr för en väska. Nej, jag rekommenderar Gekås, där kan man köpa snygga väskor, men för en bråkdel av priset. De som inte shoppade tog en promenad genom staden. Eller varför inte bara sitta och njuta av solskenet på trappan vid Domkyrkan. Några av oss fick även se en ceremoni med vad vi tror var doktorander som tagit sin examen i domkyrkan. I samlad kortege gick de långsamt och värdigt från kyrkan ner till ena sidan av torget. Det var ett hundratal i kortegen, yngre och äldre fördelat mellan både kvinnor och män. Helt fantastiska kläder. Det såg ut som ett massbröllop. Herrarna i frack och kvinnorna i långa vita klänningar. De hade doktorshattar, studentmössor eller lövkransar, vilka en del såg ut som ekblad. En del bar värja, både kvinnor och män. När ceremonin var över skingrades gruppen av dessa välklädda deltagare och blev ett kontrasterande och roligt inslag i gatubilden. Vi andra som inte såg denna ceremoni, lyckades se och höra en musikkår som gick genom staden framledd av två kvinnliga ridande poliser. Dagen i Helsingfors kunde inte bli bättre. Vackert väder, trevligt sällskap, guidad busstur och en massa andra härliga upplevelser. Det var en ganska lång promenad från centrum till båten. Men allt är ju relativt. Med buss, bil eller cykel hade det gått på några minuter. Men när man har promenerat in och ut i affärer ett antal timmar, är till slut varje steg en plåga. Det var skönt att komma till hytten, ta av sig skorna och lägga sig på sängen en stund. Men ingen vila ingen ro… Nu var det dags att fixa sig för kvällens firande. In i duschen, hälla upp ett glas vin och förvandlingsnumret kunde ta sin början. Fixa håret, på med parfymen, nya kläder och sminkning – från svettig shopping tjej till glamorös dam. Ha ha, ja ja, jag blev i alla fall ren och luktade gott! 17.00 träffas klubbens medlemmar med respektive vid Restaurang Food Garden. Där skulle vi inta en 3-rätters supé, dela ut utmärkelser och fira vår 55-åriga klubb. Vi började tillställningen lite allvarligare med att ha en tyst minut för vår vän och medlem i TSFK, Bernt Arvidsson som hastigt lämnat jordelivet. Därefter delades utmärkelser ut enligt nedan: Utmärkelser Hedersomnämnande: För att medverkat till att ungdomsverksamheten återuppstått: Lasse Börjesson, Ronny Erlandsson, Claes Nilsen, Krister Palm, Ingemar Englund, Sebastian Andersson TSFK Brons – styrelsearbete i minst 5 år: Elisabet Örnemark, Joakim Davidsson, Ingvar Persson TSFK Silver – styrelsearbete i minst 10 år: Lasse Börjesson, Ronny Erlandsson, Hans Karlsson TSFK Guld – styrelsearbete i minst 15 år: Greger Johansson, Kristoffer Tranefors Särskild utmärkelse: TSFK Brons: Elisabeth och Bengt Johansson, Campingvärdar i Kroksjön Rune Andersson, klubbmedlem sedan starten, avslutade den inledande delen med en historia ur sanna livet från fiskeklubben. Därefter var det dags för maten, som var fantastiskt god. Eftersom vi hade förbeställt var det snabb och bra service. Resten av kvällen användes för att festa loss och ha kul tillsammans. De flesta av oss hamnade i pianobaren. Inledningsvis pratade och skrattade vi, och pratade lite allvar också … Men ju längre kvällen led blev pianisten mer och mer varse om vår existens. Allsång är väldigt trevligt. Tyckte vi i alla fall. Förhoppningsvis tyckte pianisten det också, för de låtar han valde att spela var perfekta för att sjunga med till. Men kanske kom hans sång och spelande inte riktigt fram lika mycket som vår ”kör”. Man ska ha roligt och bjuda på sig själv! Är det någon som är intresserad av drinklistan på Viking Line, tror jag att Joakim Davidsson kan berätta mer om denna. Jag kan i alla fall säga att jag tycker det var bra att de inte hade alla ingredienser till drinken med whisky och yoghurt… Jag kan inte förstå denna kombination, så jag Googlade naturligtvis på nätet och fann till min förvåning ett recept på Whisky Smoothie. Hjälp! Jag trodde det var något eget hopkok Viking Line kommit på. Även om även denna kväll blev sen var alla uppe till frukost. Som jag nämnt tidigare, så kan man bara inte missa det. Vädret var fantastiskt, så de som inte shoppade efter frukost hamnade på däck i solskenet för att titta på Stockholms skärgård. Vi har en fantastisk vacker natur i Sverige! Vi var i hamn i Stockholm strax före kl 10 på lördagen, som mesta delen av dagen bestod av hemresan. Även nu åt vi lunch vid Stavsjö Café och Wärdshus och därefter ytterligare en liten rast och bensträckare med popcorn, kaffe och glass. Konstigt men det var betydligt lugnare i bussen på hemresan än uppresan. Ganska många som sov……….. Lördag eftermiddag var vi åter hemma i Tranemo. Sammanfattningsvis kan sägas att vi har haft ett antal mycket trevliga dagar. Det har varit historik, kultur, fest, sång, allvar, god mat och dryck, men framför allt trevliga människor som träffats och haft riktigt roligt tillsammans med många goa skratt. Det är bara att konstatera att vi är ett ”gôtt” gäng i Tranemo Sportfiskeklubb och där inkluderar jag även våra respektive. Tack, alla som var med och arrangerade denna resa för vår 55-årsfirande klubb – TSFK! / Lena Linusson Foto: Lena Linusson, Erica Andersson, Kerstin Axell.