Vi åkte fredag strax efter lunch från Tranemo. Stannade några gånger under resan för toalettbesök och för att eventuella rökare skulle kunna få lite ”frisk luft” ? Vi kom fram vid 17-tiden och checkade in på hotellet Kärnan. Jag och Sylvia skulle dela rum. 18.30 skulle vi alla träffas igen i baren för en drink och sedan gå ombord på Danmarksfärjan för att äta och tura. Det var skönt att koppla av en stund på rummet. Ta av sig skorna och vicka lite på tårna, ta ett glas rött vin och jordnötter. Och lite tjejsnack! Vi gick ner till baren strax innan halv 7, där vi fick varsin drink och biljetten till båten. I samlad trupp gick vi sedan till färjan för att kliva ombord. Vi styrde genast stegen mot restaurangen där vi fick plats vid ett reserverat långbord. Det bjöds på en trerätters meny. Helt ok, men förrätten var faktiskt mer än ok, den var fantastisk – räkor, lax och kräftstjärtar… Efter 3 vändor på havet, var det dags att stiga av i Helsingborg igen. Mätta och glada! Vi pratade lite om att gå till någon pub, men vi var nog alla lite sega, så det blev hotellbaren. Vi satt och pratade och hade trevligt. Jag och Sylvia tyckte vid halv 12 att det var dags att sova eftersom vi skulle upp ganska tidigt dagen efter för att åka ut och fiska vid Ven. Men vilken natt! Hade precis somnat när jag kvart över 12 vaknade av att det pratade ganska högljutt utanför vår dörr. Helt plötsligt hör jag en tjej som ropar lite högre ”Du gjorde det!” och precis efter gick brandlarmet och så hörde jag hur de sprang iväg. Tack för det… Även om jag misstänkte att det var falsklarm efter vad jag hört utanför, vågade vi inte chansa. Så det var bara att stiga upp, klä på sig för att gå ner till receptionen. Men precis när vi fått på oss kläderna slutade larmet. Vi tog av oss och la oss igen. Hann knappt ner i sängen innan larmet gick igen. Upp igen och tog fram kläderna. Så stängdes det av. Ner i sängen igen. Återigen gick larmet, några sekunder och så tystnade det, upprepades med korta intervaller ytterligare 2 gånger. Då ringde vi ner till receptionen, som bekräftade att det inte brann, men nu hade larmet hängt sig… Efter ett tag fick de tyst på det, och vi somnade. Sov i 3 timmar, sen kom måsarna. Inte 10, inte 25 men väl säkert över 100 st. Höll på att bli galen. Kunde inte somna. Men till slut tystnade det helt tvärt. Var tyst i en minut, sen kom åskan, blixten och regnet. Jag tror vi sov 4 timmar den här natten. I efterhand fick jag veta att det var en del av våra resekamrater som fortfarande var kvar nere i baren och en del av de som redan hade gått upp till rummen hade gått ner igen när larmet sattes igång. Hm, jag och Sylvia missade nog något, för de bjöd på gratis öl i baren som kompensation för falsklarmet. Morgonen kom och vi steg upp för att äta frukost. Busschauffören kom och hämtade oss kvart i 9 vid hotellet och körde oss till Norra hamnen. Ut med alla fiskegrejer från bussen och sen ut med fiskebåten M/S Vandia. Vid denna tidpunkt var det väldigt vackert väder och det såg lovande ut inför dags fiske. Och väldigt skönt att se solen igen efter de tidiga morgontimmarnas fruktansvärda oväder. Men säg den lycka som varar! Det tog inte lång stund till havs innan det började mulna på och hela dagen var det mer eller mindre regn med åska. Krister sa till mig när vi hade kommit ombord – Jag hoppas det inte börjar regna, för min jacka ligger kvar i bussen. Jag hade med mig min flytoverall, och fråga inte varför, men av någon anledning, sådär i sista minuten, stoppade jag även ner min regnjacka. Snäll och generös som jag är, sa jag till Krister – Oroa dig inte, jag har med mig en extra regnjacka. Ja, det var tur, för den kom till användning. Nu är ju jag och Krister inte riktigt stöpta i samma form. Jackan var lite kort i ärmarna och den gick inte att stänga, men han blev inte blöt i alla fall ? Vi var ute till havs i 6 timmar. De flesta av oss hade nog hoppats på att få lite torsk, men det var ont om den varan. Inga makrillar heller. Det kom bara upp en enda makrill! Men vi fick desto mer sill. Den största torsken som högg, kom tyvärr inte in i båten, utan släppte. Den största som kom upp, var ändå ganska liten och vägde knappt 1,5 kg. Som det ofta blir när man är fler personer som fiskar från en båt, fastnade vi ibland i varandras linor. Ibland lite trassel, ibland mycket trassel. Men med mycket tålamod brukar det i slutändan reda ut sig. Och har man inget tålamod, använder man helt enkelt en kniv och skär av linan! Vid lunchtid spisade vi Pyttipanna, ägg och rödbetor. Vad man blir hungrig av att vara ute på sjön! När vi rensade våra fiskar fick vi sällskap av en hel flock fiskmåsar. Kan inte direkt påstå att jag älskar dessa varelser. Men det är mäktigt att se dem när de flyger över fiskebåten. De slogs om renset vi kastade i havet. Vid tretiden var vi tillbaka i land och det var dags att packa in våra spön och fiskar i bussen och åka hem. Det var en ganska lugn hemfärd. De flesta av oss var efter nattens händelser och 6 timmar ute i friska luften ganska trötta. Vi stannade några gånger på hemvägen för att få lite frisk luft och sträcka på benen. Vid ett av dessa tillfällen passade vår busschaufför Erland och vår ordförande Göran på att köpa varsin glass. När jag skulle ta kort på dem vände de sig precis, men fick ändå ett härligt kort på dessa herrar som av någon anledning påminner mig om Karlsson på taket ? Om alla kände som jag och var lika trötta när de kom hem, blev det en tidig kväll till sängs… Men tack alla som var med för en mycket trevlig fisketur! /Lena Linusson